New day born

Jag är här för att leva och allt som jag ser och känner är min upptäcksvärld. Det finns dagar då jag kommer på saker som gör mitt liv mer spännande att leva. Igår kom jag plötsligt på att jag kunde klättra ur barnstolen upp på köksbordet och istället för att bara peka kunde jag ta på alla de åtråvärda sakerna. Mamma och pappa brukar lägga saker på köksbordet för att dem trodde att jag inte skulle komma åt dem. Vad säger dem nu? Var på Kulturhuset igår igen. Det är alltid full rulle där med barn som leker och stojar. Blev otroligt trött och somnade gott i vagnen efteråt.

Lunchen blev lite sen men det gjorde inte så mycket. Jag är på gång se upp livet här kommer jag….

Julskyltning

Igår var vi ner till NK och tittade på julskyltningen. Det var väl kul antar jag. Fast det som var roligast var att titta på de andra barnen. Först försökte pappa få mig intresserad och sedan mamma men jag är ganska svårflirtad ibland. Det var hur mycket folk som helst, trångt och bökigt. Stockholms innerstad kräver talang av tålamod så här inför julen. Pappa har tjatat om att det är dåliga ekonomiska tider men jag såg bara galna shoppare över allt. Claes Ohlsson var så fullt så att det var köer åt vilket håll man än skulle.

Vi hängde ett tag på stan och sedan åkte jag och mamma hem. Vi har det mysigt jag och mamma, hon är bra på att leka. Pappa skulle iväg någonstans till någon ö i närheten. Här kommer min ringa ålder fram. Nåja han hade i alla fall nämnt mig där han var. Och det är ju huvudsaken… Ska visa någon bild från julskyltningen men inte idag. Jag har börjat bli riktigt bra på att gå med lära-gå-vagnen. Nu är det bara en tidsfråga innan mamma och pappa får riktig träning av mig. Mitt nya namn kommer att vara ”alltid på språng”.

Hörs imorgon om du vill…

Swimmers

Dags för en andra badomgång. Jag börjar få bra koll på vad man kan och vad man inte kan göra i poolen. Min kompis och jag behöver nog bara ett par gånger till så kan vi hantera vattnet på ett naturligt sätt. Det är mycket lek och stoj. Annars skulle jag tycka att det var otäckt för lite läskigt är det. Jag sitter på bassängkanten och så ropar pappa hoppa. Då kastar jag mig ut som Tarzan i sina lianer. Jag plaskar i med magen före och stänker på pappa he-he. Det är kul men lite läskigt men jag skulle aldrig velat ha det ogjort.

Min polare är så cool, han går och jag bara väntar på att han ska springa iväg i vattnet. Det är antagligen bara en tidsfråga. Vi allihopa hänger på bassängkanten och tittar på dem i den stora poolen och dem som är uppe på springmaskinerna. Fläktarna över deras huvuden snurrar i sådant tempo att pappa undrar om det inte finns en risk att dem kommer att förflytta huset. Ni vet som i en film.

När vi hängt ett tag så vill papporna att det ska hända något och då använder dem oss för att skapa vågor. Vi är deras plaskare. Vi flyger upp och ner i deras famnar. Vi blir lite rädda ibland och då kryper vi in mellan deras stora armar och finner skydd och lite tröst. Alldeles strax så har vi glömt våra rädslor och blir jublande glada när det är dags för nya äventyr i detta fantastiska bad. Jag är inte lång men min näsa är defintivt över vattenytan.

Lite arg är jag på pappa eftersom han inte tar med sig kameran. Han påstår hela tiden att den inte tål vatten. Trot den som vill. När vi åker till Umeå i Jul så ska vi bada där också. Efter var jag och kompisen så trötta att det inte dröjde länge innan vi somnade gott i våra vagnar.

En sak till bara.

JAG VILL KUNNA GÅ NU!!!!

In touch friends. Det är engelska och betyder glöm inte min födelsedag den 12 december.

Play with a cold

Har sagt till pappa att spara lite med bilder några dagar. Fast ärligt talat så tror jag att han manipulerade mig att tycka så. Han är väl lite rädd för ansträngningen kan tro. Förkylningen är bättre men har aldrig varit av den digniteten att den hindrat mig från att leka. Vi var uppe ganska tidigt trots att jag inte ville sova inatt. Eller snarare skulle jag vilja säga att jag ville hellre leka än att sova. Ganska kul att se mamma och pappa oroligt vanka fram och tillbaka. Undrandes om det är något fel på¨mig. Det är kanske dags att starta ett VM i oro. Undrar om alla föräldrar är så. Jag tror att andra mammor och pappor är lugna och sansade. Allt verkar så bra när man träffar dem som hastigast på sångstunden, i lekparken eller under promenaden.

Jag tjatade på pappa att vi skulle gå till lekparken idag igen. Ja, inte för att jag visste att det var det jag sa men ut ville jag och kul ville jag ha. Därmed basta. Sagt och gjort vi drog iväg till lekparken där gunghästen inte är en häst utan en älg. Idag så släppte pappa på sin rädsla att jag skulle bli smutsig. Och gissa vad. Jag blev smutsig. Testa själva får ni se. Kryp omkring på blöt sand i era snitsiga kostymer och chica undergroundkläder så ska ni få se hur rena ni kan hålla er.

Jag känner mig ballast i hela världen när jag slänger (hm) mig nerför rutschkanan. Fallhöjden är ca 80 cm och längden på banan ungefär 1 och halv meter. Idag testade jag en snurromoj. Det är en rund snurrplatta som de stora barnen brukar stå på och snurra hyperfort. Jag satte mig bredvid den och snurrade den lite grand. Man måste ju vara försiktig så den inte går sönder.

Äventyren fortsätter och blir hiskeligare och hiskeligare. Eller som Mamma Mu hade sagt. Var försiktig. Då hade kråkan svarat. Äh, tänker jag inte.

Hörs i morgon om du vill…

Feel freedom

Stora städdagen för pappa. För mig var det mer en dag av återhämtning. Vaknade ganska sent men det kan ju bero på att jag var uppe och lajade ganska länge inatt. Har inte riktigt varit mig själv den sista veckan. Lite bökigt och krångligt. Jag börjar inse att jag faktiskt har resurser att få det som jag vill. Gillar att hjälpa pappa här hemma. Det är alltid något som ska göras. När vi kör igång så brukar vi sätta på Mamma Mu på skivspelaren och så dansar och sjunger vi ihop samtidigt som vi allt det vi ska göra. Plocka ihop och dammtorka, dammsuga. Dammsugaren är en kul grej som man kan skjuta omkring över golvet. Tvätta golvet är spännande men då får jag bara se på. Tror pappa är lite rädd att jag ska få för mig att smaka på skurvattnet.

Sen var det bråttom att komma ut för det verkade bli regn. Mamma ringde när hon var på till jobbet och sa att det var en fin morgon. Vi gick till skomakaren. En fantastisk plats full av skor, skohorn (jag trodde att det bara var Mamma Mu som hade horn), nycklar, maskiner som bullrar som man tror att det är magen som kurrar. Det luktar också därinne och dem som jobbar där verkar vara experter på det mesta inom lagning. De verkar tuffa och snälla på samma gång, trots att dem är vuxna.

Efter det så gick vi till lekparken. Det var ett tag sedan vi var där men nu var det dags. Vi börjad med att testa en grej som sitter på en jättestor spiral och man kan gunga fram och tillbaka och åt sidorna på. Hyffsat rolig men visst finns det väl roligare saker. Som ni vet så har jag en period då jag utvecklar både den ena och den andra färdigheten. Häromdagen var det att öppna brevlådeinkastet. Mamma blev djupt imponerad. Nu var det dags för rutschkanan. Jag åkte själv utan att pappa höll i mig.

Pain

Det finns inget som är så marigt som när pappa ser så där jätteallvarlig ut. Vad tänker han nu ta med mig på? Vad är på gång? Frågorna virvlar i mitt huvud som löven i en höststorm. Svar finns lika mycket som sommarblomster under denna ruggiga årstid. Jag märker saker men har varit ganska upptagen med att ha ont efter vaccinsprutan och min förkylning. Pappa har ringt flera gånger under de senaste dagarna och pratat om mig med någon i den där härliga, för mig förbjudna, telefonen.

Okay, sagt och gjort jag fogar mig under ljudliga protester i att bli påklädd med ytterkläder. Vi drar iväg, det går fort för han har fått för sig att han måste hålla ångan uppe. Jag bryr mig inte men tycker förstås att det är roligare om vi snackar lite med andra och så. Det är kul att se hur dem skiner upp när jag ler ett av mina patenterade leenden. Pappa blir också lite roligare när vi får någon kommentar. Framme vid ringen så fixar pappa hans ärende. Sen in på affären och köpa bröd och mat till mig.

Vi tar bussen hem. Jag är i ett läge just nu där jag tycker det är så erbarmligt tråkigt att sitta i vagnen så jag påtalar detta för min pappa och även om han har svårt att uppfatta nyanser så tar han upp mig. Vi sätter oss och språkar med några som säger att dem har barnbarnsbarn. Fattar inte mycket men märker snabbt att mitt leende funkar bra här också. Hem, äta lunch. Packa ihop oss igen och till Hornstulls bibliotek för att låna ett par skivor. Sen ska vi till vårdcentralen. Vi får sitta jättelänge och vänta men jag hinner leka en hel del när jag väl har vaknat.

Till slut kommer vi in till läkaren och hon har en rund grej som hon sätter lite varstans på min kropp och varje gång så låter hon hm. Sen tar hon fram en manick som har ett ljus längst fram. Manicken stoppar hon in i mitt öra och det är fruktansvärt obehagligt. Jag blir vansinnig. VAd gör hon? Det är inte klart än. Hon säger åt pappa att lägga mig på något som de kallar britsen. Jag ligger där och hon klämmer på min mage överallt. Normalt sett brukar det vara lugnt men som ni säkert förstår så var jag redan upprörd och arg. Det verkar bra säger tant läkaren men vi ska ta ett prov för säkerhets skull.

Vi går till en annan tant som säger åt oss att sätta oss ner. Jag hänger inte riktigt med men hon tvättar ett av mina fingrar och sedan tar hon en mojäng och trycker mot fingret. Det sticker till som om en hel bisvärm attackerar. Det gör ont och dessutom blöder det. Aj-aj nu är jag riktigt arg och ledsen. Det var inte det här jag trodde att vi skulle göra.

Pappa var mycket lugnare efter vi pratat med läkaren en gång till. Allt verkade så bra så. Ja, förutom att dem hade gjort mig illa förstås.

Till slut är vi hemma då slocknar både pappa och jag av utmattning.

These feets are made for walking

Har haft ett par oroliga nätter. Vaknat och haft ont. Vet att mamma och pappa försökt att trösta mig och gjort det bra men det har tyvärr inte tagit bort det onda. Nåväl när väl dagen gryr så släpper det onda efter ett tag och jag blir mitt vanliga jag. Det är så mycket roligare att vara jag när jag inte har ont. Mamma och pappa spekulerar otroligt mycket i vad det kan vara. Det är tänderna, vaccinationen, influensa. Det är nästan lättare att säga vad dem inte tror att det är. Jag förstår att dem blir oroliga och ser på dem att de önskar mig frisk.

Jag kan inte säga något för att trösta dem men jag vet att jag ger dem tröst genom att bara vara. Efter en hel del trassel imorse så kom jag och pappa iväg ut. Det var sol men lite blåsigt. Mamma såg ledsen ut när vi gick. Hon sitter hela tiden och skriver på något som det är bestämt ska vara klar den här veckan. Det vore skönt om det vore det för hon är en toppenmamma. Pappa är väl okay men mammas lekar är lite mjukare.

Idag var det skönt att somna i vagnen. Ja, först tittade jag förstås på ett gäng hundar som lekte i parken. Vi hade hund i min familj men på grund av att hunden inte trivdes riktigt bra när vi blev så många så flyttade den. Jag tyckte det var tråkigt men mellan er och mig kan jag till viss del förstå honom eftersom jag bara älskade att jaga honom och om jag kom åt dra i pälsen.

Gick efter Årstaviken och det verkade som om de var mer folk där än vad det är på tunnelbanan i rusningstrafik. Jag brydde mig inte så mycket då jag sov hela vägen. Sen träffade vi lite kompisar till farsan. Det är kul för dem ger mig alltid massa tid. Hem och åt lunch och sedan tänkte pappa att jag skulle sova middag men det ville inte jag. Jag har lärt min pappa en ny sak. Om jag pekar på något så vill jag att han ska förklara vad det är jag pekar på. Det behövs träning men det ska nog gå att få ordning på den biten.

Kram

Every day I smile at u

Finns ingen annan än min pappa. Vi drog iväg till Forsgrénska badet idag. Det var lite bökigt för först måste jag roa ett par kompisar till pappa. Den ene var en präst och den andre var något som pappa kallade diakon. Det spelar ingen roll för dem var hur snälla som helst. Jag bara bankade lite i bordet så släppte dem samtalet med pappa och satte mig precis där jag ska vara. I centrum. Jag är navet som min pappas liv handlar om. Dem drack något varmt och åt något som pappa säger att jag är för liten för. Pappa pratade så att han nästan missade att äta den där saken som han kallade kaka. Lek och stoj och tydligen bestämde dem att pappa skulle prata ännu mer i deras hus. Som ni förstår så är det ganska svårt att fatta allt men jag är nöjd med det lilla. Än så länge.

Omedelbart som jag och pappa gick i från fiket så tog jag en tupplur. Det är skönt att göra det när jag ligger på pappsens mage. Sov tills pappa väckte mig. Blev lite sur men förstod att något var på gång. För nu blev det bråttom. Ner i Manducan igen och iväg. Jag gillar att hänga ut från Manduca så att jag nästan hänger upp och ner. Vi träffade en polare och hans pappa vid Medis. Coolt, jag brukar oftast vara lite försiktig och något återhållsam innan det blir lite fart. Likaså den här gången.

Vi gick snabbt över till badet. Fast jag fattade inte vad vi skulle göra men å andra sidan vad begär ni av mig. Det mesta är fortfarande helt nytt och jag tycker att jag kan hantera det ganska bra ändå. Innan vi kom ut till bassängen så stod min kompis Vilmer på öronen ett par gånger. Han blev lite ledsen men var snart uppe på benen igen. Han är en cooling. Ni vet kan gå och det fort som bara den.

In i duschen och på med engångsbadbyxor för det måste man ha i poolen. Trodde det var ett land faktiskt. Sen hoppade vi i spat och det var det roligaste jag varit med om hitills i mitt liv. Jag plaskade, hängde på poolkanten, hoppade på pappa, stå på tå och hade då näsan över vattenytan. Coolt. Jag säger bara coolt. Fick vatten i munnen och i näsan det gjorde nada. Det här var en av mina absolut bästa dagar. Jag menar kunna glädja min gamla far på detta sätt.

Natti natti

Over the hills we go smiling

Jag spelade ett par ackord för den gamle idag. Coolt men jag tror han hade svårt att hänga med i svänget. Ni vet jag har inte så mycket val utan lyssnar en hel del på hans musik. Den är okay även om det inte är det första man ser i musikens värld. Det är UNKLE, Burial, Gotan Project, Soulsaver, Free the funk och massa annat. Jag somnar schysst till det.

Har varit en egendomlig dag men jag diggade den. Hela familjen stack iväg tidigt imorse för jag skulle få en spruta mot giraff eller var det ekorr-sjukan. Det är kul att vara på BVC där är det alltid massa kids i min egen ålder och vi kollar in varandra och lär oss av varandra. Sprutan gjorde lite ont men jag hade inte tid med den smärtan eftersom jag misstänkte att det fanns en himla massa kul att göra utanför spruttantens dörr.

Lekte ett tag. Rutschkanan är störtskön. Hittade ett slags hus på en vägg där det gick att öppna och stänga massa luckor och i luckorna fanns grejer som rörde på sig om jag rörde vid dem. Sen slog vi följe med två andra föräldrar och promenerade ner till Tanto och jag blev sur. Mest för att jag var trött och inte ville somna i vagnen. När pappa efter ett tag gav upp sina försök och lät mig vara i Manducan så kunde jag sluta min blå ögon. Störtskönt.

Kände mig lite underlig på eftermiddagen och fick ingen harmoni i sovandet. Nåja när ni läser det här så sover jag gott. På fredag är planen BAD!!!!

Ciao

Änglar finns dem

Jag satt med min pappa och funderade över en del av livets väsentligheter. Ena stunden funderade jag över om när på Julafton som tomten kommer för att i nästa ögonblick undra om vart änglarna sover. Alla dessa tankar gör mig trött och yr men någon är tvungen att fundera dem. Har precis ätit och farsan envisades att vi skulle gå ut trots vädrets oroliga ande. Jag blev inte blöt men pappa såg ut som en blöt hund. Konstigt nog verkade han vara glad ändå. Jag tog istället chansen och tupplurade lite. På fredag ska vi gå och bada. Det ska bli kul. Jag ska gå med en kompis och hans farsa.

Nu ska vi leka och greja innan det är dags för mamma att komma hem och leka ännu mer.