Varje dag går jag igenom en massa förändringar. Varje dag får jag vara närvarande i min egen utveckling. Varje dag får jag vara tillsammans med människor som jag älskar och som älskar mig. Som ni förstår så har jag ett bra liv. Mamma stod och gjorde massa mat som jag mycket misstänksamt smakade på igår. Det var en laxgryta med tomatsås. Pappa tror att det är så enkelt att vara mig men jag har fullt upp. Det är dessa ständiga förändringar som både är spännande och lite läskiga. Jag håller på och lära mig att vara tydlig med det jag gillar och inte gillar. Till exempel när jag inte gillar maten så vänder jag huvudet snett upp åt höger på ett lite snorkigt sätt. Eller när jag sitter i min stol och kommer på att jag är hungrig då tjoar och uppmuntrar ma och pa att vara lite snabbare med att ställa fram maten på stolen.
Jag tycker att det är oerhört viktigt att inte bara känna på alla saker som jag hittar på golvet. Det räcker inte hela med att bara se på dem. Jag måste smaka på dem också. Men jag är snäll för när någon av gamlingarna här hemma sträcker fram handen så spottar jag nästan alltid ut det jag har i munnen. Vaknade halv fem imorse och måste säga att både mamma och pappa tog det bra.
Nu är det dags att fortsätta att undersöka gränser för både mitt inre och mitt yttre. Jag har vilat är på topp och det kommer bara att bli bättre. Pappa säger till mig att jag snart kommer att kunna gå. Hoppas att han har rätt för då kan jag bli ännu snabbare he-he. Min räckvidd kommer också att bli bättre. Hörde om ett barn som hade börjat kunna öppna dörrar själv. Vad glada och tacksamma mina föräldrar kommer att bli när de inte behöver öppna dörren till badrummet eller skåpluckan där sopkorgen står.
Ibland tycker jag dem är lite överbeskyddande som när jag stoppar vissa köksredskap i munnen. Eller när jag kollar om dem är vakna och alerta genom att gå till kontakterna och peta lite. Dem är med på noterna.
Här smider jag en plan för den absolut snaraste framtiden.
