Även om E:s undersida av hakan är det finaste i världen ( se bild från igår) är det denna bild som representerar Hornstull uppe i Västerbotten. Det blir bara några korta rader nu på morgonen för Ready måste ut och sen ska vi iväg på föreningsmöte. Pratade med brorsan igår han är förkyld den stackaren. Vad är väl en förlossning eller njursten att jämföra med när någon av oss snubbar har en förkylning. Jag hör hur ni skrattar, det sårar mig.
Han ger mig ett av de där hjärtekrossande leendena som gör att jag för en kort sekund inser att den här lilla killen har, till viss del, tagit ifrån mig min självcentrering. Min kära fästmö påpekade i morse att det luktade Taco ur skägget. Junior sa inget om det och han låg ändå hos mig och snusade som en värsta Törnrosa. A-P har beställt en massa skivor med valar och delfiner som lirar sin musik, hon har beställt och köpt sagoböcker och bärsjalar, barnolja gjord på raps. Det är massor av saker som jag tycker mig se att Efraim gillar.
Igår kom minsann mitt paket och bara för ordningens skull vill jag berätta att det var mycket större än tidigare paket. Inte för att jag vet varför detta är så viktigt men det kanske är på det viset att jag inbillar mig att ju mer saker som köps till vårt slott desto mindre är risken att vi missar något pedagogiskt verktyg som är oumbärligt i vår lilla babys utveckling.
Jag har några saker som jag vill göra så snart som möjligt och det är att köpa en barnnagelsax och lite persedlar till den unge. Han behöver lite varmare sockar och kanske några vinterisolerade byxor och bodiesar (undrar om det stavas på det sättet). Sen har jag en del saker som är grejer som jag verkligen tycker om att göra. Undrar varför jag gillar dem så mycket.
Jag ska ringa SAS och komplettera våra flygbiljetter till Barcelona med Effes sista fyra siffror. Han hade inte fått dem när vi köpte biljetterna. Det är kul. Var förresten och fyllde i faderskapsintyget vilket gör mig till vårdnadshavare. Intressant att mamman har sista ordet om pappan ska bli accepterad som vårdnadshavare, trodde att vi levde i en jämlikare värld än så.
När jag ringt SAS har jag en annan utmaning/favorit att ta tag i. Vi ska ju bo någonstans när vi är i BArcelona och då vill jag prata med hotellet så att vi får ett rum där vi slipper gatulivet. Att fixa och dona är min melodi. A-P påstår att junior kan ha fått sitt behov av att det ska hända saker hela tiden från mig. Jag undrar det, ja.
