Det är alltid lättare att vara efterklok eller vara klok åt andra. Slarvade med maten i går och detta påverkade naturligtvis hela familjen. En natt där sömnen blir starkt påverkad av att vara hungrig. Att jag aldrig lär mig. Nåja efter den här frukosten kan jag bara säga Heureka. Jag och Efraim var i skolan igår. Jag var där fysiskt och Efraim var med mig i anden. Vilken klass jag har alla visade ett stort engagemang i mitt faderskapande. Kul och jag kommer att sakna dem alla på något sätt.
Lärare, studievägledare alla visade sig från sin absolut bästa sida igår och jag fick springa omkring och vara den stolta tuppen hela dagen. Det var tur att jag fick prata om Efraim så gott som hela tiden annars hade saknade blivit alltför stor. Vi fick vår nya sele idag och A-P prövade den direkt den verkar funka superbra. Vädret är vår en riktig sån där sprakande vår som jag kommer ihåg från min barndom. Fast vårfloder på gator och i skogen var betydligt mer omfattande i Gävle.
Nu ska vi ut och fingå. Det är bara att sätta på sig söndags stassen och vara cool. Trött men cool. Har en bestämd känsla av att allt kommer att gå bra och att vår son kommer att få det bra med sina föräldrar. Det är definitivt inget fel på våra ambitioner och vårt engagemang för den lille hjärtkniparen är totalt.
Längtar lite efter hörapparaten för jag märker nu hur starkt det påverkar mina relationer. Tänk själva om ni har någon i närheten som är helt förvirrad av att vara nydanad pappa. Samma pappa hör dessutom dåligt så ni skulle vara tvungna att upprepa allt ni sa typ 60elva gånger. Eller vi vänder på perspektivet och ser hur det är för mig att alltid behöva be folk runt mig att upprepa sig och när de gjort det och jag i alla fall inte klarat av att höra vad de sagt. Ta och göra det enkelt för mig. Helt enkelt chansa på vad dem säger. Detta kan ju inte bli sämre av hjälpmedel i alla fall.
Vi har nu lämnat Brösarps backar och bussen tar oss igenom ett landskap starkt kuperat av kullar. Härnere kallas dessa för backar. Det känns lite grand som om man åker in i ett annat land. Tror inte att det finns något liknande i hela Sverige. Här börjar mitt Österlen och det är viktigt för mig att göra entrén till detta område av Skåne just genom Brösarp. Varje möte blir som ett äventyr i sig för det är smalt och sikten mycket begränsad.
Jag talar non-stop med A-P och försöker beskriva det som vi ser utanför fönstren. Nu förtiden är det lite enklare för jag slipper att hela tiden be om bekräftelse att det är fint. Jag börjar mer och mer lita på min förmåga att avgöra sådant för egen del. Mitt ressällskap får avgöra det för sig själv. Vi passerar Ravlunda kyrka på höger sida och på vänster sida har vi nerfarten till Haväng. Alla dessa platser är speciella.
